Författare: kerstin gunstrom

Intresset var stort och frågorna många när Bengt Ottosson berättade om sjöräddningens organisation, båtar, utrustning och utbildning.
”Otto” som han gärna vill bli kallad är en verklig eldsjäl och visade på vikten av donationer och arv till Sjöräddningen. En sjöräddare har ingen lön utan utför sitt arbete ideellt. Inställelsetiden för en sjöräddare är 15 minuter.
Otto hade arrangerat så att det fanns tre farkoster i hamnen: en mindre båt (8m) vid namn Cecilia Bratt, en stor båt som heter Michano samt en svävare. Vi delades in i tre grupper och gjorde besök ombord på Michano, som i vanliga fall är stationerad på Hasslö. Denna båt används bla till sjuktransporter eftersom den är täckt.
Vi gick även ombord på Cecilia Bratt som används till att hjälpa nödställda inomskärs. 
Vi fick också en utförlig beskrivning av hur svävaren fungerar. Den är utrustad med en värmekamera som används vid eftersök när en person har hamnat i vattnet.
Vi avslutade vår träff med att äta lunch på restaurang Sjörök som passande nog ligger vid sjöräddningens brygga, Ett stort tack till kökschef Erik som hade öppnat särskilt för oss Aktiva seniorer.
Som kuriosa kan nämnas att vi vid fredagens lunch fick se sjöräddningen i aktion. En mindre motorbåt, som vi såg från restaurangen, fick bensinslut  och Cecilia Bratt åkte ut och bogserade den in till bensinpumpen vid Hattholmen. 
Text: Birgitta Hertzberg Foto: Kerstin Gunström

En fullsatt buss med förväntansfulla seniorer. De flesta var där för första gången.
Vi möttes av de nuvarande ägarna, tidigare danskarna, Laura och Claes Malmgren.  Två riktiga entusiaster som verkligen brinner för att varsamt restaurera och samtidigt förmedla historien för oss.
Vi delades upp i två grupper. En grupp leddes av Laura som gick runt i omgivningarna och berättade dess historia på ett sätt som fångade oss alla. Claes visade runt på Bruket och gick på ett pedagogiskt sätt igenom de fyra stegen innan allt var färdigt. Vi drack också kaffe med hembakade frallor.
Efter Bruket åkte vi till Näbbebodagården för en rejäl lunchbuffé. Efter kaffet i trädgården tog Göran på Trossöbuss oss säkert hem till Karlskrona igen.
Tack till Karl-Erik som ordnat detta, Göran för god körning och Malmgrens för trevligt bemötande och guidning.
Text: Karl-Erik Olsson. Bilder: Karl-Erik Olsson och Kerstin Gunström.

Vi lämnade Rådhuset 09.00 och kom till Orranäs gårdsmejeri en knapp timme senare.
Boel och Lars Dahlberg som driver verksamheten sedan 2010 berättade om sitt liv med djuren och osttillverkningen. För närvarande har de 65 getter som vi också fick bekanta oss med. Vilken pli Lars hade på fåren! Vi fick även träffa pensionärsgeten Nils som blev flaskuppfödd som liten och väldigt fäst vid Boel och Lars.
Vi fick smaka på fyra goda ostar och därefter blev köplusten stor.
Klockan 12.00 var det lunch på Café Sött&Salt i Kristianopel. Peter Graucob hälsade oss välkomna och vi serverades goda färsbiffar, samt kaffe och en liten kaka.
Därefter tog han oss runt i Kristianopel och berättade om dess spännande historia. Besöket avslutades i kyrkan. En trevlig och solig dag! Tack Anita som ordnat detta!

Text och bild: Kerstin Gunström. Klicka på bilden för att göra den större.

Resan startade kl 13.30 från Rådhuset. Totalt var vi 40 st resenärer som med spänning såg fram emot en intressant eftermiddag. Ca 14.30 anlände vi till Vissefjärda Café där vi bjöds på kaffe och väldigt goda hembakade praliner. Den som ville kunde kolla på hur chokladtillverkning går till och också köpa hem lite choklad.
Därefter åkte vi till Vissefjärda hembygdsmuseum beläget vid de gamla kyrkstallarna. Vår guide Göran Persson berättade ingående och intressant om bygden idag och förr i tiden. Idag ca 650 invånare. På 1800-talet var det många fler. Vissefjärda fanns redan på medeltiden. Bl.a. finns många historier och skrönor om Nils Dacke. Hans gård låg i närheten. Guiden berättade också om den fina kyrkan och den gamla valvbron. Nyligen har en ny bro färdigställts med ideella krafter.
Kl 16.00 var det dags för besök på Kyrkeby Bränneri. Vi fick en grundlig guidning dels i bakgrunden till bränneriets tillkomst och dels en genomgång av hela processen från potatisleveranser till färdigt brännvin. Bränneriet har anor från 1700-talet och användes ända fram till 1971. Det har sedan legat i malpåse i nära 50 år. För några år sedan drogs verksamheten igång av intresserade medlemmar i hembygdsföreningen. Besöket avslutades med en trevlig middag med mat och snapsprovning av fyra olika Kyrkebysnapsar. Provningen leddes på ett initierat sätt av vår guide. Det blev lite hektiskt på slutet så hemfärden blev något försenad. Åter i Karlskrona ca 20.00.
Sammantaget en mycket uppskattad resa.

Text och bild: Jan-Anders Cederfur. Klicka på bilden för att göra den större.